Mina äppelsnäckor brukar sträcka på sina "snorklar" långt innan de når ytan, precis som den vita snäckan i centrum på bilden gör. Sekunderna efter att bilden knäpps så simmar dvärghonan uppe i högra hörnet som en torped och naffsar av HALVA snorkeln och äter upp den! Bara rakt av! Trodde inte att deras små munnar kunde göra så.
Sen efter det har hon försökt naffsa och ha sig. så nej, jag kan inte med gott smavete någonsin rekomendera dvärggurami tillsammans med äppelsnäckor! Min Rex (royal blue hanen) är dock totalt obrydd om äppelsnäckorna. Känns så strist även om de kan ersätta sina förlorade kroppsdelar så märker man att de blir mer "blyga" och mn sällan får se deras fantastiska, snirkliga, långa spröt (för antingen är de uppätna, söndertuggade eller väl dolda under den rädda snäckans skal).
No comments:
Post a Comment