Det hände en massa saker men inte när det kom till akvariebiten så jag har inte samma tid att skriva här (nej, jag har inte fått barn). Fiskarna mår bra och det gör även snäckorna. Försökt fördela dem på ett bra sätt i de olika akvarierna och sänkt temperaturen en aning nu under vinterhalvåret så de inte ska vara lika "kåta" längre. Det verkar hjälpa för jag ser inga nya kokonger. Jag har även minskat matandet en aning.
Red är stor och fet och går nu i ett stim tillsammans med sina söner och döttrar. Rex son går ensam i ett akvarium då han blev vuxen å mycket snabbare än sia bröder. De andra, som jag tror är Colts avkomma, har blivit större också men har inte fått några färgglada ränder ännu.
De lilla "hajen" som råkat komma med någonstans ifrån visar sig vara en kejsartetra, en hane dessutom. Han är mycket vacker! Han stimmar än så länge med de mindre dvärguramifiskarna men jag borde nog fixa några damer till honom.
Ancistrusarna gnager tyvärr jättemycket på mina äldre säckors skal så de har blivit jättefula. Det syns inte lika mycket på de vita hanarna, men de lila och råsarandiga honorna har mer vitt (under lagret av skalet som blottas) än färg kvar. Ser väldigt risigt ut. Jag antar att det är ancistrusarna, eftersom skalen såg bra ut innan de tillfördes i karet.
Men nu är de där och de ska få stanna. Att det är de äldre säckorna som råkar illa ut beror nog på att de har alger och sådant på sitt skal.
nåväl, det var uppdateringe för denna gång!
Tuesday, November 29, 2011
Sunday, September 18, 2011
farligt med snäckskal i akvariet
Farligt med snäckskal i akvariet? Undrade någon som hittade till min blogg. Svaret är nej, det är inte speciellt farligt med snäckskal i akvariet. Snäckskal avger på sin höjd lite kalk och vittrar sönder och blir så småningom en del av gruset/sanden- beroende på vad för snäckskal vi pratar om. Däremot anser jag, personligen, att snäcksal från havet- eller koraller osv är osmakligt och fult att ha i ett sötvattensakvarium :> Men det är ett ämne för ett helt annat inlägg...
Sov gott!
Sov gott!
Reds yngel...
Det har gått några dagar och jag får ihop till att det är minst 20 yngel i 52 literskaret. Bra, då vet jag vilken typ av fisk som ska bosätta sig i 150 litern! Nä, skämt åsido. Ska hålla utkik efter ett större kar nu under vintern, se om jag får tag i något bra. Behöver mer plats för de snäckor jag vill/måste behålla.
Tillbaka till ynglen. Jag ska försöka ta lite bättre bilder idag då jag vill tro att de blivit lite större. De är ett gäng riktiga fegisar och stimmar ihop. När jag kommer fram till akvariet blir det ett himla liv och alla simmar åt olika håll som en råsa-orange explosion i vattnet.
De är väldigt söta måste jag erkänna, speciellt med deras svarta fenor och man kan redan ana den svarta munnen. Ett stim med mini-wagtails.
Red går i 150 litern och är fruktansvärt hungrig- hon tigger ivrigt varje gång jag går förbi akvariet. Hon är dock väldigt skygg och försiktig (även om maten får henne att glömma faran i några sekunder) men det beror nog på att hon faktiskt är helt ensam platy. Även om jag inte hade planer på att skaffa fler så är detta nog bra för henne så fort de blir stora nog att simma ihop med mamma Red.
Om några dagar ska min pojkvän ta över skötseln av mina fiskar, han är väl inte direkt "förtjust" i det då detta inte är hans område av intresse. Ja är övertygad om att de kommer att ha det bra i hans omvårdnad och även om jag såklart är lite orolig så är jag även nyfiken på hur större mina yngel hunnit bli under tiden jag är bortrest. Även äpplena kommer nog att hinna lägga på sig lite.
Jag vill inte tänka på vilken djungel av växter som kommer att vänta på att bli bortrensad, speciellt flytväxter. Skönt att ha det mesta borta från två av karen. Ska skicka ett sista paket med växter och snäckor i veckan sedan är det stop för "denna säsong" för när jag kommer tillbaka är det för kallt för dem.
Undra hur glad min pojkvän blir när jag förklarar för honom att han måste "pilla bort" äppelsnäckornas kokonger då jag är borta? (Tack sötnos, du är toppen!)
Oh, ska slänga upp en video på mina Ancistrus ikväll eller när jag nu får tid. Mycket i skola och planerande inför resan just nu. Ska bara filma lite till. De är så näpna och söta än så länge.
Tillbaka till ynglen. Jag ska försöka ta lite bättre bilder idag då jag vill tro att de blivit lite större. De är ett gäng riktiga fegisar och stimmar ihop. När jag kommer fram till akvariet blir det ett himla liv och alla simmar åt olika håll som en råsa-orange explosion i vattnet.
De är väldigt söta måste jag erkänna, speciellt med deras svarta fenor och man kan redan ana den svarta munnen. Ett stim med mini-wagtails.
Red går i 150 litern och är fruktansvärt hungrig- hon tigger ivrigt varje gång jag går förbi akvariet. Hon är dock väldigt skygg och försiktig (även om maten får henne att glömma faran i några sekunder) men det beror nog på att hon faktiskt är helt ensam platy. Även om jag inte hade planer på att skaffa fler så är detta nog bra för henne så fort de blir stora nog att simma ihop med mamma Red.
Om några dagar ska min pojkvän ta över skötseln av mina fiskar, han är väl inte direkt "förtjust" i det då detta inte är hans område av intresse. Ja är övertygad om att de kommer att ha det bra i hans omvårdnad och även om jag såklart är lite orolig så är jag även nyfiken på hur större mina yngel hunnit bli under tiden jag är bortrest. Även äpplena kommer nog att hinna lägga på sig lite.
Jag vill inte tänka på vilken djungel av växter som kommer att vänta på att bli bortrensad, speciellt flytväxter. Skönt att ha det mesta borta från två av karen. Ska skicka ett sista paket med växter och snäckor i veckan sedan är det stop för "denna säsong" för när jag kommer tillbaka är det för kallt för dem.
Undra hur glad min pojkvän blir när jag förklarar för honom att han måste "pilla bort" äppelsnäckornas kokonger då jag är borta? (Tack sötnos, du är toppen!)
Oh, ska slänga upp en video på mina Ancistrus ikväll eller när jag nu får tid. Mycket i skola och planerande inför resan just nu. Ska bara filma lite till. De är så näpna och söta än så länge.
Friday, September 16, 2011
blandraser...
Pomacea diffusa är vad vi ser säljas som äppelsnäckor i akvariehandeln men "Äppelsnäckor" är egentligen ett samlingsnamn för olika typer av snäckor under familjen Ampullariidae.
Pomacea Diffusas ursprungsfärg är "vildfärgad", dvs brunt skal med mörk fot och mörkbruna ränder. Med avel (på avikande blekningar) på pigmentsvarianter så finns det möjlighet att få fram dem i olika färger. Detta kallas bland vissa för "färg-avel"- Dvs man har i flera generationer på båda sidorna samma typ av färg- och vet därför med ganska stor säkerhet vilken färg deras avkomma kommer att få.
Men en råsa snäcka är alltid en råsa snäcka, en vit snäcka är alltid en vit snäcka- en snäcka med ränder är fortfarande- en snäcka med ränder. Två vita snäckor- oavsett härkomst- kommer bara att få just en vit avkomma. Två råsa snäckor får inte garanterat enbart råsa avkomma (men får troligt vis inga eller ett fåtal med mörk fot) osv.
därför vill ja bara klargöra att det inte är en "blandras" om en snäcka har föräldrar av två olika färger, precis som en snäcka med samma färg inte är mer "renrasig". Däremot är den möjligen färg-avlad. Personligen vill jag se vackra snäckor med bra kvalité där man avlar på snäckor med bra gener (hur man nu vet det i förväg?) med starka, fina färger.
Men jag ser inte vitsen med just färgaveln i sig- annat än att man lättare kan försäkra sig om en viss färg i avkomman. En råsa näcka från olikfärgade föräldrar kan ju vara minst lila råsa som en "färgavlad" snäcka. Det som räknas är att man "vet" vad man kan förvänta sig av den färgavlade, råsa snäckans avkomma. Men jag ser helt ärligt inget "värde" i detta för en privatperson.
Samtidigt är ju färgavel ett sätt att utmärka och skänka värde till aveln av dessa snäckor. En person som faktiskt avlar dem på seriös nivå, lär också producera snäckor av god kvalité. Men jag står fast vid att en vit snäcka fortfarande är en vit snäcka...oavsett härkomst, och att inom färgavel kan avvikelser uppstå i färg. Att färgavel inte är samma sak som Renavlade.
Pomacea Diffusas ursprungsfärg är "vildfärgad", dvs brunt skal med mörk fot och mörkbruna ränder. Med avel (på avikande blekningar) på pigmentsvarianter så finns det möjlighet att få fram dem i olika färger. Detta kallas bland vissa för "färg-avel"- Dvs man har i flera generationer på båda sidorna samma typ av färg- och vet därför med ganska stor säkerhet vilken färg deras avkomma kommer att få.
Men en råsa snäcka är alltid en råsa snäcka, en vit snäcka är alltid en vit snäcka- en snäcka med ränder är fortfarande- en snäcka med ränder. Två vita snäckor- oavsett härkomst- kommer bara att få just en vit avkomma. Två råsa snäckor får inte garanterat enbart råsa avkomma (men får troligt vis inga eller ett fåtal med mörk fot) osv.
därför vill ja bara klargöra att det inte är en "blandras" om en snäcka har föräldrar av två olika färger, precis som en snäcka med samma färg inte är mer "renrasig". Däremot är den möjligen färg-avlad. Personligen vill jag se vackra snäckor med bra kvalité där man avlar på snäckor med bra gener (hur man nu vet det i förväg?) med starka, fina färger.
Men jag ser inte vitsen med just färgaveln i sig- annat än att man lättare kan försäkra sig om en viss färg i avkomman. En råsa näcka från olikfärgade föräldrar kan ju vara minst lila råsa som en "färgavlad" snäcka. Det som räknas är att man "vet" vad man kan förvänta sig av den färgavlade, råsa snäckans avkomma. Men jag ser helt ärligt inget "värde" i detta för en privatperson.
Samtidigt är ju färgavel ett sätt att utmärka och skänka värde till aveln av dessa snäckor. En person som faktiskt avlar dem på seriös nivå, lär också producera snäckor av god kvalité. Men jag står fast vid att en vit snäcka fortfarande är en vit snäcka...oavsett härkomst, och att inom färgavel kan avvikelser uppstå i färg. Att färgavel inte är samma sak som Renavlade.
Mer Ancistrus
Plötsligt förstår jag denna fisks popularitet- den är verkligen söt (nu när den är i storlek med mina äppelbäbisar) och livlig! Iakttog en av dem i 150l idag (syskonen håller sig i närheten av varandra, under den stora ek-grenen vid framrutan vilket är trevligt för det betyder att jag kan iaktta dem!) när den åkte snålskjuts på en av de vita snäckorna. Tråkigt att batterierna var på laddning just då, men jag är övertygad om att fler chanser ges.
Tyvärr är skärpan på min kamera inte den bästa, tror att linsen skulle behöva en rengöring såhär efter 8 års trogen tjänst.
Här är några bilder iallafall där man kan se dem i jämförelse med både nyfödda äppelsnäckor och en månad gamla äpplen.
Tyvärr är skärpan på min kamera inte den bästa, tror att linsen skulle behöva en rengöring såhär efter 8 års trogen tjänst.
Här är några bilder iallafall där man kan se dem i jämförelse med både nyfödda äppelsnäckor och en månad gamla äpplen.
Thursday, September 15, 2011
Reds bäbisar..
De är så små och svåra att fånga på bild- men efter att ha iaktagit min dvärgguramiyngel så känns dessa bra mycket större! De är så söta med sin orange-rosa färg och små, svarta "komet" teckningar på bakfenorna precis som sin mamma och pappa.
När Red fött färdigt så håvade jag över henne till ett annat kar så ynglen (är100% på att det är minst 6 yngel) får en chans. Här kommer några bilder, oskarpa, men med lite fantasi och vägledning av vackra paint-pilar så kan man få en hum om deras storlek och utseende.
Akvariet efter att Cabomban och Egeria Najas fått flytta in. Möblerade också om med "döskallegrottan" där en del av ynglena bosatt sig. Red verkade iallafall mer än nöjd med inredningen för bara några timmar senare började hon släppa ut ynglen som hon gått och hållit på länge. Klicka på bilderna för att se dem bättre.
När Red fött färdigt så håvade jag över henne till ett annat kar så ynglen (är100% på att det är minst 6 yngel) får en chans. Här kommer några bilder, oskarpa, men med lite fantasi och vägledning av vackra paint-pilar så kan man få en hum om deras storlek och utseende.
Akvariet efter att Cabomban och Egeria Najas fått flytta in. Möblerade också om med "döskallegrottan" där en del av ynglena bosatt sig. Red verkade iallafall mer än nöjd med inredningen för bara några timmar senare började hon släppa ut ynglen som hon gått och hållit på länge. Klicka på bilderna för att se dem bättre.
Wednesday, September 14, 2011
Red är mamma
Tnkte gå och hämta kameran för att ladda över bilderna på Ancistrusmalarna när jag hörde ett "plupp" från 52l. Eftersom jag tagit bort täckglaset tänkte jag kolla så ingen av sncäkorna var ute på rymmen.
Uppe vid en av snäckorna vid kanten ser jag ett yngel. Jag försökte fånga in det. Säkert ett övelevande guramiyngel som råkat följa med frå 150l när jag startade upp 52 litern.
Den försvann och jag började kolla runt och se på fasen. I nedre hörnet simmar ett gäng mini-reds omkring!! Red har äntligen fått sina ungar! Efter vadå, sådär 2 månader? Så fann ho tydligen 52 litern som perfekt plats.
snacka om överraskning. Hade nästan börjat misstänka att hon inte blivit befruktad. Hon såg lite "fet" ut men hon har vekrligen "hållit" på dem. Hon har inte fött något i 150l och inte heller i 50 litern, och som tur var- inte i medicintanken där hon just blivit förflyttad från.
Nu ska jag tömma kameran och fixa lite bilder!!
Uppe vid en av snäckorna vid kanten ser jag ett yngel. Jag försökte fånga in det. Säkert ett övelevande guramiyngel som råkat följa med frå 150l när jag startade upp 52 litern.
Den försvann och jag började kolla runt och se på fasen. I nedre hörnet simmar ett gäng mini-reds omkring!! Red har äntligen fått sina ungar! Efter vadå, sådär 2 månader? Så fann ho tydligen 52 litern som perfekt plats.
snacka om överraskning. Hade nästan börjat misstänka att hon inte blivit befruktad. Hon såg lite "fet" ut men hon har vekrligen "hållit" på dem. Hon har inte fött något i 150l och inte heller i 50 litern, och som tur var- inte i medicintanken där hon just blivit förflyttad från.
Nu ska jag tömma kameran och fixa lite bilder!!
Ancistrus
Skäggmunsmal
L-mal 144 eller mer känd som Ancistrus, är en växtätare som utöver vanlig fiskmat behöver grönfoder, annars riskerar den att gå på akvarieväxterna. Den behöver också mjuka rötter i akvariet som de kan gnaga på för att bibehåll en balans i sitt tarmsystem.
Ancistrusen kan bli upp mot 15 cm och könsmogen runt 6-7 cm. Ju större den blid desto mer ointresserad blir den av att leka och lägga rom. Den bör därför ha runt 100 liter stort akvarium med stor bottenyta.
Detta är en väldigt lättlekt fisk som har fått odlingsvalör Brons av SARF. Ancistrus är en substratruvare som leker i grottor och ihåligheter och sedan vaktas äggen av hanen.
Det är en fredlig art men kan vara revirhävdande gentemot hanar inom samma art.
Man kan enkelt se skillnaden mellan könsmogna skäggmalar då hanen utvecklar skäggtömmar på huvvudets främre del vid könsmognad. Honornas är betydligt kortare och ibland helt obefintlig.
Det finns olika avelsvarianter och ursprunget till Ancistrus är förmodligen akvariestammar som korsats med vilda fiskar från olika arter.
För att de ska leka bör man ha en bra grotta.
Här är en länk för att ge inspiration för malgrottor
Jakten på den perfekta malgrottan
Grotta av kokosnöt
Oftast är de inte speciellt kräsna och de tar vad som finns - gropigheter i stenar, skrevor, rötter och annan inredning i akvariet där äggen kan få skydd.
L-mal 144 eller mer känd som Ancistrus, är en växtätare som utöver vanlig fiskmat behöver grönfoder, annars riskerar den att gå på akvarieväxterna. Den behöver också mjuka rötter i akvariet som de kan gnaga på för att bibehåll en balans i sitt tarmsystem.Ancistrusen kan bli upp mot 15 cm och könsmogen runt 6-7 cm. Ju större den blid desto mer ointresserad blir den av att leka och lägga rom. Den bör därför ha runt 100 liter stort akvarium med stor bottenyta.
Detta är en väldigt lättlekt fisk som har fått odlingsvalör Brons av SARF. Ancistrus är en substratruvare som leker i grottor och ihåligheter och sedan vaktas äggen av hanen.
Det är en fredlig art men kan vara revirhävdande gentemot hanar inom samma art.
Man kan enkelt se skillnaden mellan könsmogna skäggmalar då hanen utvecklar skäggtömmar på huvvudets främre del vid könsmognad. Honornas är betydligt kortare och ibland helt obefintlig.
Det finns olika avelsvarianter och ursprunget till Ancistrus är förmodligen akvariestammar som korsats med vilda fiskar från olika arter.
För att de ska leka bör man ha en bra grotta.
Här är en länk för att ge inspiration för malgrottor
Jakten på den perfekta malgrottan
Grotta av kokosnöt
Oftast är de inte speciellt kräsna och de tar vad som finns - gropigheter i stenar, skrevor, rötter och annan inredning i akvariet där äggen kan få skydd.
Ancistrus
Idag fick jag tre nya invånare (min första akvaristiska byteshandel någonsin!) mot lite snäckor och växter (ska posta bild och skriva mer om dem i mitt nästa inlägg). Aktiva, pigga små rackare, annat än dem man ser i djurbutikerna. Funderat en hel del på det där med djurbutiker den senaste tiden. Det finns säkert många där ute som jobbar i djurbutik och verkligen älskar och månar om djuren, kanske är helt insnöade på djurfakta. Men det räcker att sitta 5 minuter på valfritt akvarieforum och läsa om berättelser för att man ska sluta gå till end djurubutik- någonsin igen!
funderat på att gå med i någon akvarieförening. Inte för att jag köper speciellt mycke fisk och numera köper jag alla växter privat, men NÄR man vill ha fisk eller komma i kontakt med nya arter så vill man nog köpa den direkt från en uppfödare.
Blir så less när jag tänker på alla fiskar där ute som blir misskötta. Visst, man kan inte veta allting på en gång och en djurbutik kan inte veta allt om varenda liten fisk. Men här talar vi om sådana onödiga saker som skulle bli rätt om allt inte bara handlade om vinst. klart en butik måste gå med vinst- men när det handlar om djur så får de väl helt enkelt låta bli att sälja just den arten om de inte kan hålla sig inom ramarna? Nybörjare förväntar sig att perosnalen i djurbutiken har koll, koll på arterna de själva säljer och koll på hur lagar och rekomendationer ser ut när det kommer till hållandet av djuren de säljer. Det är anarki där ute...
INGEN djurbutik skulle sälja en kattunge till dig om de visste att den ska leva resten av sitt liv på din toalett- men däremot ser alldeles för få personer inom djurhållningen något problem med att du ska hålla en guldfisk eller slöjstjärt i 2-5 liter vatten tills den dör (dvs förmodligen efter 1/4 av dens liv, om den har tur).
Slöjstjärt är en fisk som vi människor odlat och haft omkring oss nästan lika länge som katten. Det är en fisk som har rätt så bra minne- så pass bra att man kan lära den tricks. Det är även numera bevisat genom forskning att fiskar känner smärta. Nu är ju all hållning av fisk i akvarium "onaturligt" och en rov begrnsning av fisken. Varför det är desto viktigare att iallafall försöka upprätthålla minimumkraven som rekomenderas för hållandet av olika fiskarter. Jag är inte den som bråkar om man har 50 l till en fisk som kräver 55 eller 60 liter. Men 10 liter för en fisk som man bör ha 200 liter till?
funderat på att gå med i någon akvarieförening. Inte för att jag köper speciellt mycke fisk och numera köper jag alla växter privat, men NÄR man vill ha fisk eller komma i kontakt med nya arter så vill man nog köpa den direkt från en uppfödare.
Blir så less när jag tänker på alla fiskar där ute som blir misskötta. Visst, man kan inte veta allting på en gång och en djurbutik kan inte veta allt om varenda liten fisk. Men här talar vi om sådana onödiga saker som skulle bli rätt om allt inte bara handlade om vinst. klart en butik måste gå med vinst- men när det handlar om djur så får de väl helt enkelt låta bli att sälja just den arten om de inte kan hålla sig inom ramarna? Nybörjare förväntar sig att perosnalen i djurbutiken har koll, koll på arterna de själva säljer och koll på hur lagar och rekomendationer ser ut när det kommer till hållandet av djuren de säljer. Det är anarki där ute...
INGEN djurbutik skulle sälja en kattunge till dig om de visste att den ska leva resten av sitt liv på din toalett- men däremot ser alldeles för få personer inom djurhållningen något problem med att du ska hålla en guldfisk eller slöjstjärt i 2-5 liter vatten tills den dör (dvs förmodligen efter 1/4 av dens liv, om den har tur).
Slöjstjärt är en fisk som vi människor odlat och haft omkring oss nästan lika länge som katten. Det är en fisk som har rätt så bra minne- så pass bra att man kan lära den tricks. Det är även numera bevisat genom forskning att fiskar känner smärta. Nu är ju all hållning av fisk i akvarium "onaturligt" och en rov begrnsning av fisken. Varför det är desto viktigare att iallafall försöka upprätthålla minimumkraven som rekomenderas för hållandet av olika fiskarter. Jag är inte den som bråkar om man har 50 l till en fisk som kräver 55 eller 60 liter. Men 10 liter för en fisk som man bör ha 200 liter till?
Shoppa hoppla!
Idag kom mina Blyxa Japonica och Egeria Najas som jag köpte via privatpersoner på plantswap.se
Detta är verkligen en sida jag rekomenderar för dig som ska starta upp ett akvarium (ja även du som redna har akvarium) och behöver många, friska, fina växter för en bra peng. Även bra ställe om man söker något annorlunda som inte är så vanligt att hitta i butiken. En del på plantswap säljer även sina växter på tradera.se
Idag kom iallafall dessa växter hem till mig, underbart. Nu ska jag snart hämta upp mina nya invånare- ancistrus och sedan sa jag nog möblera om lite i 150 litern.
Ska även hämta upp de nya lamporna till lamprampen på mitt 52 liters kar. Spännande att se om det blir någon större skillnad. Det lär bli en stor skillnad visuellt om inte annat!
Najasen lär trivas i 52:.an men det återstår att se om japonican kommer att trivas i mitt 150l.
I 90l, där ynglen går- har jag nu lagt grus. Där har jag bara ett rör- och det är samma rör som följde med akvariet. Tror det är ett "vanligt" lysrör köpt på Clas Ohlsson... Men flytväxterna trivs där.
Där tänker jag ha mossor och javaormbunkar/Windelöv. Ormbunkarna kräver inte så mycke ljus och mossorna är bra "fodermagnet" för de små fiskarna som älskar att jaga vattenloppor och stackars planarier.
Jag är nog en av få som VILL ha planarier i akvariet. Guramiynglen älskar dem! De är så otroligt söta när de jagar sin egen mat. Liknar fåglar när de lyssnar och tittar ner på marken efter mask- men dessa kalrensar stenar, javamossorna och yngelfiltret på smått.
Har uppdaterat min Växtlista
Detta är verkligen en sida jag rekomenderar för dig som ska starta upp ett akvarium (ja även du som redna har akvarium) och behöver många, friska, fina växter för en bra peng. Även bra ställe om man söker något annorlunda som inte är så vanligt att hitta i butiken. En del på plantswap säljer även sina växter på tradera.se
Idag kom iallafall dessa växter hem till mig, underbart. Nu ska jag snart hämta upp mina nya invånare- ancistrus och sedan sa jag nog möblera om lite i 150 litern.
Ska även hämta upp de nya lamporna till lamprampen på mitt 52 liters kar. Spännande att se om det blir någon större skillnad. Det lär bli en stor skillnad visuellt om inte annat!
Najasen lär trivas i 52:.an men det återstår att se om japonican kommer att trivas i mitt 150l.
I 90l, där ynglen går- har jag nu lagt grus. Där har jag bara ett rör- och det är samma rör som följde med akvariet. Tror det är ett "vanligt" lysrör köpt på Clas Ohlsson... Men flytväxterna trivs där.
Där tänker jag ha mossor och javaormbunkar/Windelöv. Ormbunkarna kräver inte så mycke ljus och mossorna är bra "fodermagnet" för de små fiskarna som älskar att jaga vattenloppor och stackars planarier.
Jag är nog en av få som VILL ha planarier i akvariet. Guramiynglen älskar dem! De är så otroligt söta när de jagar sin egen mat. Liknar fåglar när de lyssnar och tittar ner på marken efter mask- men dessa kalrensar stenar, javamossorna och yngelfiltret på smått.
Har uppdaterat min Växtlista
Tuesday, September 13, 2011
Kattjävel..
Nu låg samma tjockiskatt på mitt 90-kar och jag hörde ett stort brak följt av buller och bång. Katten hade gömt sig under sekretären och i karet låg täckglaset. Tacka fiskgudarna att ingen snäcka eller ungfisk blev skadad! Katten överlevde tyvärr. ;)
Inte heller akvariet var skadat! Täckglaset går fortfarande att använda (inte så länge katten ska hålla på att lägga sig på den) men ena hörnet blev rejält illa tilltygad. Vet inte vad jag ska göra faktiskt. Nu planerar jag redan att avliva kattskrället (som jag dessvärre, trots hårda ord, älskar enormt mycket) som börjat bli senil på gamla dagar då han två dagar på raken plumsar igenom ett täckglas- hur dum får en katt bli? Nu ska jag avliva honom pga andra anledningar än att han är en idiot.
Jag är ju dum som inte hindrar honom men jag tycker inte att det är vidare snyggt eller brandsäkert att behöva placera en massa prydnadssaker och andra "tunga" föremål som han inte kan putta undan på lysramp/täckglaset - för att han inte ska få plats att ligga där.
Inte vill jag heller riskera att dessa prylar faller ner i karet eller tar sönder glaset. Jag kan inte rekomendera katt + akvarium. Inte alls. Ser ofta bilder på söta katter uppflugna på akvarietoppen men detta är idiotiskt!
Men som sagt, jag har redan planer på att göra mig av med en av katterna, kanske båda- tiden får utvisa. Den andra katten är minst lika nyfiken på akvariet och dess invånare men hon är lätt som en fjäder och smidig som en puma- och sisådär 3 kg lättare och 6-7 år yngre. Nu hoppas jag att ingen av mina korkade katter hoppar upp på akvariet och "missar" att täckglaset är borta. Vad ska jag göra, täcka med gladpack? Nä, just det. Nytt täckglas till båda karen skulle gå på 5-700 kronor- pengar jag inte har just nu. Täckglaset på 150l var verkligen mesigt- de var optimistiska med tjockleken på glaset- däremot 90karet hade rejält glas- därför knäcktes det inte. Men men...
Jag skriker och svär....inombords.
Kattjävel...förbannade, senila kattjäkel!!
Nu måste jag rota runt lite i "kattmappen KAWAII" för att påminna mig om VARFÖR, åh gud VARFÖR skaffade jag kissekatter?
Inte heller akvariet var skadat! Täckglaset går fortfarande att använda (inte så länge katten ska hålla på att lägga sig på den) men ena hörnet blev rejält illa tilltygad. Vet inte vad jag ska göra faktiskt. Nu planerar jag redan att avliva kattskrället (som jag dessvärre, trots hårda ord, älskar enormt mycket) som börjat bli senil på gamla dagar då han två dagar på raken plumsar igenom ett täckglas- hur dum får en katt bli? Nu ska jag avliva honom pga andra anledningar än att han är en idiot.
Jag är ju dum som inte hindrar honom men jag tycker inte att det är vidare snyggt eller brandsäkert att behöva placera en massa prydnadssaker och andra "tunga" föremål som han inte kan putta undan på lysramp/täckglaset - för att han inte ska få plats att ligga där.
Inte vill jag heller riskera att dessa prylar faller ner i karet eller tar sönder glaset. Jag kan inte rekomendera katt + akvarium. Inte alls. Ser ofta bilder på söta katter uppflugna på akvarietoppen men detta är idiotiskt!
Men som sagt, jag har redan planer på att göra mig av med en av katterna, kanske båda- tiden får utvisa. Den andra katten är minst lika nyfiken på akvariet och dess invånare men hon är lätt som en fjäder och smidig som en puma- och sisådär 3 kg lättare och 6-7 år yngre. Nu hoppas jag att ingen av mina korkade katter hoppar upp på akvariet och "missar" att täckglaset är borta. Vad ska jag göra, täcka med gladpack? Nä, just det. Nytt täckglas till båda karen skulle gå på 5-700 kronor- pengar jag inte har just nu. Täckglaset på 150l var verkligen mesigt- de var optimistiska med tjockleken på glaset- däremot 90karet hade rejält glas- därför knäcktes det inte. Men men...
Jag skriker och svär....inombords.
Kattjävel...förbannade, senila kattjäkel!!
Nu måste jag rota runt lite i "kattmappen KAWAII" för att påminna mig om VARFÖR, åh gud VARFÖR skaffade jag kissekatter?
Monday, September 12, 2011
inredning..
Suttit och tittat på "aquascape" och det kliar i fingrarna. Synd att rötter och sten kostar mer än själva akvariumet och dess invånare. Jag inredde 52 litern igår och nu när jag tittar på bilderna så ser jag hur förj*vligt det ser ut. Att jag dessutom återanvände en av inredningsgrejerna från den förra ägaren...
Har en låda här hemma dit jag kasta sådana ting- berg med tallar, grottor som ska förställa en stubbe eller sten eller en dödskalle och slott. Är väl häftigt? förutom att jag avskyr sådant. Men nu tog jag en festlig dödskalle och tänkte att det kunde bli en bra grotta för Red att söka skydd bakom tills hydrillan blivit fler (vilket går fort när jag väl fått mina nya ljus).
Bruna, oranga, gula, Råsa..vem vet?
Lågenergilamporna värmer upp med sitt pissiga ljus...
Maximal ljusstyrka. Glest mellan plantorna
men det har snart växt till sig!
Appropå ljus- har en lamp-ramp till detta kar och det ser förjäkligt ut med den "kissgula" färgen karet har den första timmen eller så innan "lamporna" kommit igång. Återger inte heller snäckornas råsa färg speciellt fint. Men nya, bättre lampor kommer på posten om några dagar.
får fundera på hur jag kan inreda karet men ändå använda maximalt med plats för snäckorna. När alal blivit vuxna kommer de inte att kunna bo där inne.
Någon dag efter uppstart.
Ekgrenen i bakgrunden ligger numera i 150l karet.
Har en låda här hemma dit jag kasta sådana ting- berg med tallar, grottor som ska förställa en stubbe eller sten eller en dödskalle och slott. Är väl häftigt? förutom att jag avskyr sådant. Men nu tog jag en festlig dödskalle och tänkte att det kunde bli en bra grotta för Red att söka skydd bakom tills hydrillan blivit fler (vilket går fort när jag väl fått mina nya ljus).
Bruna, oranga, gula, Råsa..vem vet?
Lågenergilamporna värmer upp med sitt pissiga ljus...
Maximal ljusstyrka. Glest mellan plantorna men det har snart växt till sig!
får fundera på hur jag kan inreda karet men ändå använda maximalt med plats för snäckorna. När alal blivit vuxna kommer de inte att kunna bo där inne.
I 50 litern är det Londondimma, infusorierna har tagit över och det år i vågor. Har ett yngel som bor där inne bland "h. Polysperma-sörjan" och Rex verkar då trivas. I snuskasken försöker jag rädda det lilla som blev kvar av "cuban" i 150l karet. Verkar gå bättre i gruset.
Någon dag efter uppstart. Ekgrenen i bakgrunden ligger numera i 150l karet.
Kattjävel!!
150l där bara snäckor och corydoras bor just nu- knäcktes ett av täckglasen idag då min feta katt hoppade upp på den. Jag är tacksam att inget mer gick sönder och att både fiskar och samtliga snäckor hade änglavakt. Därför hoppas jag över planen på att flytta ynglena till 150, de blir kvar i yngelkaret ett tag till. Där är det bara en växtsörja. Jag ska ta och plantera om någon dag... Jag måste ordna plats för grottor för nykomlingarna som flyttar in i veckan. L144, skäggmal eller som den är mest känd som- Ancistrus.
Brokiga snäckor...
Snäckor som har färger jag inte riktigt kan identifiera och inte heller pasar in i mitt avelsarbete. Det är inget fel på dem- de är vackra färger och fina skal- men jag har inte plats att odla tio olika färgvarianter, utan fokuserar mig på varianter av Råsa, Lila och vit.
Vackert (brun) guldfärgad snäcka, såld.
Härlig gulbrun snäcka med rödbruna ränder. Lik guldsnäckan ovanmen med ljusare bottenfärg.
Vad jag tror, kommer att bli en fint blå snäcka, nu i storleken av en grön ärta.
Lilarandig snäcka och en grönbrun snäcka med röda ränder.Sunday, September 11, 2011
Nytt kar.....
Eftersom mitt nya kar kom i spillror så fixade jag ett annat från ett ungt par som snällt nog körde hem det till mig! Blocket är så bra när man bor vid en större stad.
Det är iallafall ett kar som rymmer 50-52 liter. Startade upp den idag och där ska Platyn Red och mina råsa snäckor få bosätta sig. Rx har jag kastat över till 50liters karet jag har i sovrummet nu då båda honorna är döda.
Jag ska göra om yngelkaret på 90 liter till snäck-kar och placera ynglen tillsammans med snäckor, corydoras och ancistrus i 150 litern. Ancistrusarna kommer i veckan om allt går väl. Byteshandel for the win.
i framtiden kommer jag ju att bli tvungen att sära på gurami-hanarna när de börjar bli könsmogna. Hoppas kunna hålla honorna tillsammans i 150 l. Sen en hane i 52l och 90l. Men har en känsla av att det är fler hanar än honor. Men det är någon månad tills de blivit könsmogna så det får jag lösa allt eftersom. Just nu ser min lägenhet ut att tillhöra någon väldigt excentrisk akvarie-entusiast. Nu är jag ju väldigt "på gång" men det ser förjävligt ut. JAg har ställt kar där det funnits plats, på bord och bänkar som ska hålla för dem- så nära uttag som möjligt.
Jag måste filura på en bra lösning där jag kan samla allt på ett bättre sätt. Går väl an just nu men inte om jag ska skaffa mer akvarie-utrymme. En bra ställning vore fint. Antar att akvarium högt upp inte är samma problem om jag börjar använda trädgårdsslang vid tömning och fyllning. Just nu kånkar jag envist på tiolitershinkar mellan karen och badrummet. Det är omöjligt om jag ska ha dem på hyllor.
Nåväl, tål att funderas mer på!
Guramiynglet som svalt ett katthår har överlevt och äter och mår bra, så där blev det ingen skada skedd. Någonting positivt bland all ond, bråd död bland mina dvärgguramis. Sen...Rex är fruktansvärt svår att fånga med håven. När han ser den gröna håven komma ner i vattnet är det som om han får en kraftig epileptisk attack. försökt fånga en epileptisk fisk någon gång? Snirklig och knirklig med rörelser som jag inte visste att en gurami kunde göra- skär plötsligt genom vattnet som ett överljudshastighetsplan och försvinner in i snåret av växter. Ingen av fiskarna är väl så speciellt överförtjusta när man börja pilla med håvar och grejer i karet men mn kan nästan se i ögonen, paniken, flyktplanerna och slutligen "springa före man frågar".
Red är sådär lagomt jobbig att fånga, honorna var en utmaning, ynglena- pissjobbiga, för de är så små och man vill inte råka skada dem - men Rex som är både stor, färglatt uppenbar som en regnbåge och normalt väldigt aktiv vid ytan och mycket väl brukar provsmaka på fingarna- blir som en helt annan fisk. Kan inte låta bli att undra vad han varit med om innan han kom till mig. Vad för traumatisk händelse i hans barndom som etsat fast denna fobi för gröna nät på hans hornhinna. Vilken skräckfull upplevelse har han råkat ut för så en fisk reagerar på detta vis- eller har våra odlade fiskar börjat ärva ned en rädsla för gröna näthåvar? Likt vi människor i generationer ärvt ned en naturlig, instinktiv rädsla för ormar och andra kryp!
..God natt!
Det är iallafall ett kar som rymmer 50-52 liter. Startade upp den idag och där ska Platyn Red och mina råsa snäckor få bosätta sig. Rx har jag kastat över till 50liters karet jag har i sovrummet nu då båda honorna är döda.
Jag ska göra om yngelkaret på 90 liter till snäck-kar och placera ynglen tillsammans med snäckor, corydoras och ancistrus i 150 litern. Ancistrusarna kommer i veckan om allt går väl. Byteshandel for the win.
i framtiden kommer jag ju att bli tvungen att sära på gurami-hanarna när de börjar bli könsmogna. Hoppas kunna hålla honorna tillsammans i 150 l. Sen en hane i 52l och 90l. Men har en känsla av att det är fler hanar än honor. Men det är någon månad tills de blivit könsmogna så det får jag lösa allt eftersom. Just nu ser min lägenhet ut att tillhöra någon väldigt excentrisk akvarie-entusiast. Nu är jag ju väldigt "på gång" men det ser förjävligt ut. JAg har ställt kar där det funnits plats, på bord och bänkar som ska hålla för dem- så nära uttag som möjligt.
Jag måste filura på en bra lösning där jag kan samla allt på ett bättre sätt. Går väl an just nu men inte om jag ska skaffa mer akvarie-utrymme. En bra ställning vore fint. Antar att akvarium högt upp inte är samma problem om jag börjar använda trädgårdsslang vid tömning och fyllning. Just nu kånkar jag envist på tiolitershinkar mellan karen och badrummet. Det är omöjligt om jag ska ha dem på hyllor.
Nåväl, tål att funderas mer på!
Guramiynglet som svalt ett katthår har överlevt och äter och mår bra, så där blev det ingen skada skedd. Någonting positivt bland all ond, bråd död bland mina dvärgguramis. Sen...Rex är fruktansvärt svår att fånga med håven. När han ser den gröna håven komma ner i vattnet är det som om han får en kraftig epileptisk attack. försökt fånga en epileptisk fisk någon gång? Snirklig och knirklig med rörelser som jag inte visste att en gurami kunde göra- skär plötsligt genom vattnet som ett överljudshastighetsplan och försvinner in i snåret av växter. Ingen av fiskarna är väl så speciellt överförtjusta när man börja pilla med håvar och grejer i karet men mn kan nästan se i ögonen, paniken, flyktplanerna och slutligen "springa före man frågar".
Red är sådär lagomt jobbig att fånga, honorna var en utmaning, ynglena- pissjobbiga, för de är så små och man vill inte råka skada dem - men Rex som är både stor, färglatt uppenbar som en regnbåge och normalt väldigt aktiv vid ytan och mycket väl brukar provsmaka på fingarna- blir som en helt annan fisk. Kan inte låta bli att undra vad han varit med om innan han kom till mig. Vad för traumatisk händelse i hans barndom som etsat fast denna fobi för gröna nät på hans hornhinna. Vilken skräckfull upplevelse har han råkat ut för så en fisk reagerar på detta vis- eller har våra odlade fiskar börjat ärva ned en rädsla för gröna näthåvar? Likt vi människor i generationer ärvt ned en naturlig, instinktiv rädsla för ormar och andra kryp!
..God natt!
Thursday, September 8, 2011
Ond, bråd död...
Så inatt dog min rivna guramihona i medicineringskaret..Tråkigt då hon först verkade repa sig. Platyhonan Red mår däremot fint och är alert och det är 2 dagar kvar av behandlingen. Vet inte om medicineringen blev för mycket eller om det var försent för att vara till någon hjälp för min dvärggurami-hona. Sorgligt att jag mist 2 stycken och misstänker en tredje förlust. Det har hänt förut, att hon är helt som bortblåst- men jag kan inte hitta min andra hona som går i 150l tillsammans med REX. Med en massa äppel, sandsnäckor och corydoras så befarar jag att om hon skulle dö, så skulle jag aldrig hinna se kadavret. Nu hoppas jag att hon är där någonstans bland rötter, stenar och växter. Vid liv. Honorna är ju både mindre och inte lika färggranna så hon smälter lätt in bland växter och inredning.
Jag överväger att flytta Rex till 54 litern så får han gå där ensam eller tillsammans med Red. Känns nämligen som ett slöeri att hålla en så aggressiv hane att helt ensam patrullera i 150 liter då jag istället kan överlåta det till ynglen att växa i. Trist nog verkar Rex inte gå ihop med andra hanar, och inte går det mycket bättre tillsammans med honorna, för han är ju i ständigt lekhumör. Fattar inte- har tätt med växter, har 150 liter, nästan en meter långt akvarium. Har verkligen försökt inreda så han ska hålla sig till ett revir. Jäkla puckofisk.
Jag överväger att flytta Rex till 54 litern så får han gå där ensam eller tillsammans med Red. Känns nämligen som ett slöeri att hålla en så aggressiv hane att helt ensam patrullera i 150 liter då jag istället kan överlåta det till ynglen att växa i. Trist nog verkar Rex inte gå ihop med andra hanar, och inte går det mycket bättre tillsammans med honorna, för han är ju i ständigt lekhumör. Fattar inte- har tätt med växter, har 150 liter, nästan en meter långt akvarium. Har verkligen försökt inreda så han ska hålla sig till ett revir. Jäkla puckofisk.
Tuesday, September 6, 2011
Monday, September 5, 2011
Farliga snäckor i akvariet
Någon hade sökt på "farlig snäckor i akvariet" och hamnat hos mig. Jag kände bara för att klargöra att det inte finns några "farliga" snäckor som brukar komma in i akvariet. Att snäckor är äckliga eller fula är ju en smaksak- själv anser jag att de är en välkommen invånare så länge de inte blir så många att man får skador på växterna- men fiskarna tar alltså inte skada av skräpsnäckor, physor eller skivsnäckor. Blir snarare renare då de äter både alger och matrester.
Jag hör till de som tycker att snäckor är väldigt söta och vackra. Men du som tycker att de är ett gissel för att de är äckliga och fula- behöver iallafall inte oroa dig för att de är farliga.
Däremot finns det snäckor som är "farliga" för dina växter! Men de vanligaste skräpsnäckorna som man brukar råka få med sig vare sig man vill eller inte är ofarliga och gör inte speciellt märkbar skada så länge man håller antalet nere på lagom nivå.
Jag hör till de som tycker att snäckor är väldigt söta och vackra. Men du som tycker att de är ett gissel för att de är äckliga och fula- behöver iallafall inte oroa dig för att de är farliga.
Däremot finns det snäckor som är "farliga" för dina växter! Men de vanligaste skräpsnäckorna som man brukar råka få med sig vare sig man vill eller inte är ofarliga och gör inte speciellt märkbar skada så länge man håller antalet nere på lagom nivå.
Växer och växer.
Man kan se blått på den största guramiynglet nu, på fenorna och även se var den så småningom kommer att få ränder. Alla yngel äter nu smulat torrfoder även om de verkar föredra att jaga efter kräftdjur och planarior. Jag ska försöka fixa några foton.
Raggar även på ett 60l kar som jag hoppas få snart. Köpte ett 50l kar men den gick sönder och nu väntar jag på att det ska ordna upp sig med snubben som sålde det så jag får tillbaka mina pengar eller bli ersatt för skadorna. Akvariet är iallafall obrukbart.
Snäckbäbisarna växer som ogräs och nu börjar jag oroa mig inför att börja sälja dem. Måste ordna burkar och även få koll på _vad_ jag har. Har en del riktigt fint, rosa- som kanske utvecklar ränder längre fram men ser "släta" nu just nu. Sen har jag en handfull med en ljus, brun färg, inte allt för olika de råsa men de är som "caramelle creme" eller kola fudge. Inga ränder än så länge. Antar att det är någon variant av "guldbrun". Sett några som blir ljust, ljust gula, vita, randiga rosa, randiga lila och en hel del blåa. Någon blir kanske jade. Flest har jag iallafall av lilarandiga och vita. Kommer nog att behålla rätt många bara jag får mer plats - men många ska även få nya hem!
Växterna i 54l har kommit igång ordentligt nu. Var först lite orolig då cabomban bara ville ruttna men nu växer det så det knakar. Vattenspikblad och Hygrophila polysperman trivs fint även o ljuset kunde vara bättre. Är som en grön lite djungel där inne och Red pilar mellan stammarna som en röd juvel.
Idag köpte jag hem fryst artemia som jag ska testa att ge till största ynglet. H*n borde kunna äta det nu. Jag köpte även medel mot svamp och yttre prasiter och medicinerar honan som fått två rivsår på sidan. Första veckan såg det ut att läk men sedan kom det svamp. Jag har saltvattenbadat henne men det hjälpte inte speciellt mycket. Lite av svampen gick tillbaka. Jag såg även en prick på reds sida så hon fick också hoppa ner i medicineringsbaljan. Kan vara att Guramihonan naffsat på henne men lika bra att ta det säkra före det osäkra nu när jag köpt medlet.
En sak jag noterat med min platy är att varje gång jag saltbadat henne- eller som nu då jag lade henne i medicinbaljan- så bajsar hon. Normalt kan man se henne smma omrking med en korv och man tänker "men ska den komma ut snart då!!". Men då hon ska badas eller medicineras så pang- en stor kord ut direkt, lite som en markering- detta är min balja!! Nä men jag antar att det kan bero på stress eller...?
Att tarmarna får fart?
Jag är glad så länge hon bajsar- när de slutar med det är det ett dåligt tecken :P
Raggar även på ett 60l kar som jag hoppas få snart. Köpte ett 50l kar men den gick sönder och nu väntar jag på att det ska ordna upp sig med snubben som sålde det så jag får tillbaka mina pengar eller bli ersatt för skadorna. Akvariet är iallafall obrukbart.
Snäckbäbisarna växer som ogräs och nu börjar jag oroa mig inför att börja sälja dem. Måste ordna burkar och även få koll på _vad_ jag har. Har en del riktigt fint, rosa- som kanske utvecklar ränder längre fram men ser "släta" nu just nu. Sen har jag en handfull med en ljus, brun färg, inte allt för olika de råsa men de är som "caramelle creme" eller kola fudge. Inga ränder än så länge. Antar att det är någon variant av "guldbrun". Sett några som blir ljust, ljust gula, vita, randiga rosa, randiga lila och en hel del blåa. Någon blir kanske jade. Flest har jag iallafall av lilarandiga och vita. Kommer nog att behålla rätt många bara jag får mer plats - men många ska även få nya hem!
Växterna i 54l har kommit igång ordentligt nu. Var först lite orolig då cabomban bara ville ruttna men nu växer det så det knakar. Vattenspikblad och Hygrophila polysperman trivs fint även o ljuset kunde vara bättre. Är som en grön lite djungel där inne och Red pilar mellan stammarna som en röd juvel.
Idag köpte jag hem fryst artemia som jag ska testa att ge till största ynglet. H*n borde kunna äta det nu. Jag köpte även medel mot svamp och yttre prasiter och medicinerar honan som fått två rivsår på sidan. Första veckan såg det ut att läk men sedan kom det svamp. Jag har saltvattenbadat henne men det hjälpte inte speciellt mycket. Lite av svampen gick tillbaka. Jag såg även en prick på reds sida så hon fick också hoppa ner i medicineringsbaljan. Kan vara att Guramihonan naffsat på henne men lika bra att ta det säkra före det osäkra nu när jag köpt medlet.
En sak jag noterat med min platy är att varje gång jag saltbadat henne- eller som nu då jag lade henne i medicinbaljan- så bajsar hon. Normalt kan man se henne smma omrking med en korv och man tänker "men ska den komma ut snart då!!". Men då hon ska badas eller medicineras så pang- en stor kord ut direkt, lite som en markering- detta är min balja!! Nä men jag antar att det kan bero på stress eller...?
Att tarmarna får fart?
Jag är glad så länge hon bajsar- när de slutar med det är det ett dåligt tecken :P
Friday, September 2, 2011
Största ynglet
Det största ynglet är helt silverblå nu och har börjat äta flingfoder (smular lite till ynglen och snäcklingarna nrä jag matar min stora äppelnäcka i karet). Idag fick jag fånga in det största ynglet och dra bort ett katthår som fastnat i dess mun. Får se om den klarade sig oskadd, håret hindrade den från att äta- men jag oroar mig öfr att håret kan ha gjort skador på innanmätet. Jag undrar om det är en hona eller hane- ser ut som en hane i kroppsformen men det är lite tidigt att säga.
I min jakt på svar på när en labyrintfisk utvecklar sitt labyrintorgan så fann jag en annan tråd på ett forum. Det slog mig hur vi människor ibland _vill_ för mycket. Vi dödar relationer, djur och även glädjen med livet ibland för att vi ...jag vet inte. Inte låter naturen ha sin gång?
Förvisso har jag bara ett yngel som är så stort men den har max en veckas försprång mot de andra- hans syskon åkte nog tyvärr ut med vattenbytet jag gjorde inför försök 2 och tre. Sen växer guramiyngel ojämnt men i mitt kar är de övriga nästan jämstora med varandra- för de svagaste blir uppätna m de hamnar efter i utvecklingen- precis som i naturen.
Grejen är att mina yngel är fullkomligt friska och jag har frtfarande ett tjugotal eller mer som nu är 4+ veckor. Jag har inte utfodrat dem någonting alls. Jag har matat snäckorna i karet och därmed även andra organismer som ynglen i sin tur lever på. JAg har gjort 3 vattenbyten på lika många veckor- och det har bestått av att med hävert, försiktigt suga upp bajs och matrester.
Detta - tvärt emot hur folk gör. Där "vattenbyten är super superviktigt, rensa rensa..varje dag!!" Mata mata hela tiden!! "
JAg fann en sida som inspirerade mig till detta- eller egentligen många sidor. Tex thailändarnas sätt att odla kampfiskar- en bunke som de "glömmer bort" en stund. Ja har dock aldrig glömt bort mina fiskar, jag har iaktagit ynglen varenda dag, ibland i en timme i sträck. Hur de jagat runt och långsamt sett tex planariorna som i början var många- nu är obefintliga. Därför har jag börjat fodra nu med "död föda".
MEst blev jag inspirerad av en uppfödare som i princip uppmanade:
kör in ett akvarium så den har "liv" i sig, låt guramisarna para sig. Yngglen lever på det so finns i karet, de svagaste som i anturen inte skulle klarat sig, rensas ut. I rincip- håll täckglaset stängd hela tiden och gör inget vattenbyte på 8 veckor. Jag kunde inte vänta 8 veckor, jag har inte bara fiskar i mitt akvarium men om det varit enbart yngel så hade det nog gått vägen på det sättet.
Sen läste jag en tråd där en snubbe hade det superrent åt fiskarna. Sög upp alla matrester direkt, vattenbyten varje dag om jag förstod rätt och han såg till att hålla bra temperatur och karet övertäckt samt matade dem med "korrekt föda" osv- Men han förlorade hela tiden yngel, och inte de små utan de som var stora. Jag vet inte om han kom fram till vad som skedde, jag vet bara att mina yngel ar mycket större än hans vid samma ålder.
Det är ännu för tidigt att säga hur många- eller om något av mina yngel kommer att uppnå vuxen ålder men detta sätt att föra upp dem på - där yngel som normalt bara skulle dött- nu istället blir föda åt sina bröder och systrar, och de även lever på "naturlig" föda- har hittills fungerat väldigt fint för min del. Jag hoppas att det fortsätter.
Jag tror på att sköta sina yngel minutiöst, att god vattenkvalité och bra föda är viktig. Men ska man kontrollera vaenda liten aspekt tror jag att ramen för misstag blir snävare- Tex om du slamsuger alla rester hela tiden och ofta gör vattenbyten så måste man nog även vara närvarande och kunna mata fiskarna typ hela tiden, men lite, lite. I mitt "smutsiga" akvarium så frodas andra smådjur som Daphnier, rundmaskar, hoppstjärtar, hoppkräftor...
planarier (sägs vara farliga för yngel men mina dvärgguramiyngel älskar dem och har effektivt utrotat dem från akvariet). Mina yngel har haft en ständig tillgång av föda- som de fått leta, upptäcka och jaga själva, vilket de klarat med stor framgång.
-I det stora karet på 150 liter leker Rex med ena honan ungefär hela tiden. Var och varannan dag ser jag ytte, pytte små yngel simma runt i hinken när jag gör mindre vattenbyten. JAg försöker såklart rädda dem, men det är nog en och annan som får sätta livet till, de är ju så himla små som nyfödda. Såg faktiskt ett lite större yngel som jag satte över till yngelkaret, får se om den var stor, snabb och stark nog att överleva sina syskon.
Ser hur ynglena kämpar mot strömmen i 150l karet. Jag ska fundera mer seriöst på att fixa ett luftdrivet yngelfilter istället. Även om jag knappast har plats för ALLA yngel. Om Rex får bestämma så skulle jag ha tusen nya guramis innan årsskiftet. Snacka om virilt par. Man tycke ju att den stackars honan inte ska ha tid eller ro att producera rom, där hon häckar vid pumpen men på något sätt lyckas hon...
Ja hade ju ett nytt hem på gång till henne men akvariet gick sönder under frakten och nu går jag i valen och kvalen om jag ska fixa nytt glas eller bara vänta tills ett nytt motsvarande akvarium dyker upp på marknaden för samma peng. Hon överlever i 150l men jag tycker inte att det är ett liv för en fisk att behöva leva på några få kvadratcentrimetrar + att ynglandet börjar bli lite jobbigt.
I min jakt på svar på när en labyrintfisk utvecklar sitt labyrintorgan så fann jag en annan tråd på ett forum. Det slog mig hur vi människor ibland _vill_ för mycket. Vi dödar relationer, djur och även glädjen med livet ibland för att vi ...jag vet inte. Inte låter naturen ha sin gång?
Förvisso har jag bara ett yngel som är så stort men den har max en veckas försprång mot de andra- hans syskon åkte nog tyvärr ut med vattenbytet jag gjorde inför försök 2 och tre. Sen växer guramiyngel ojämnt men i mitt kar är de övriga nästan jämstora med varandra- för de svagaste blir uppätna m de hamnar efter i utvecklingen- precis som i naturen.
Grejen är att mina yngel är fullkomligt friska och jag har frtfarande ett tjugotal eller mer som nu är 4+ veckor. Jag har inte utfodrat dem någonting alls. Jag har matat snäckorna i karet och därmed även andra organismer som ynglen i sin tur lever på. JAg har gjort 3 vattenbyten på lika många veckor- och det har bestått av att med hävert, försiktigt suga upp bajs och matrester.
Detta - tvärt emot hur folk gör. Där "vattenbyten är super superviktigt, rensa rensa..varje dag!!" Mata mata hela tiden!! "
JAg fann en sida som inspirerade mig till detta- eller egentligen många sidor. Tex thailändarnas sätt att odla kampfiskar- en bunke som de "glömmer bort" en stund. Ja har dock aldrig glömt bort mina fiskar, jag har iaktagit ynglen varenda dag, ibland i en timme i sträck. Hur de jagat runt och långsamt sett tex planariorna som i början var många- nu är obefintliga. Därför har jag börjat fodra nu med "död föda".
MEst blev jag inspirerad av en uppfödare som i princip uppmanade:
kör in ett akvarium så den har "liv" i sig, låt guramisarna para sig. Yngglen lever på det so finns i karet, de svagaste som i anturen inte skulle klarat sig, rensas ut. I rincip- håll täckglaset stängd hela tiden och gör inget vattenbyte på 8 veckor. Jag kunde inte vänta 8 veckor, jag har inte bara fiskar i mitt akvarium men om det varit enbart yngel så hade det nog gått vägen på det sättet.
Sen läste jag en tråd där en snubbe hade det superrent åt fiskarna. Sög upp alla matrester direkt, vattenbyten varje dag om jag förstod rätt och han såg till att hålla bra temperatur och karet övertäckt samt matade dem med "korrekt föda" osv- Men han förlorade hela tiden yngel, och inte de små utan de som var stora. Jag vet inte om han kom fram till vad som skedde, jag vet bara att mina yngel ar mycket större än hans vid samma ålder.
Det är ännu för tidigt att säga hur många- eller om något av mina yngel kommer att uppnå vuxen ålder men detta sätt att föra upp dem på - där yngel som normalt bara skulle dött- nu istället blir föda åt sina bröder och systrar, och de även lever på "naturlig" föda- har hittills fungerat väldigt fint för min del. Jag hoppas att det fortsätter.
Jag tror på att sköta sina yngel minutiöst, att god vattenkvalité och bra föda är viktig. Men ska man kontrollera vaenda liten aspekt tror jag att ramen för misstag blir snävare- Tex om du slamsuger alla rester hela tiden och ofta gör vattenbyten så måste man nog även vara närvarande och kunna mata fiskarna typ hela tiden, men lite, lite. I mitt "smutsiga" akvarium så frodas andra smådjur som Daphnier, rundmaskar, hoppstjärtar, hoppkräftor...
planarier (sägs vara farliga för yngel men mina dvärgguramiyngel älskar dem och har effektivt utrotat dem från akvariet). Mina yngel har haft en ständig tillgång av föda- som de fått leta, upptäcka och jaga själva, vilket de klarat med stor framgång.
-I det stora karet på 150 liter leker Rex med ena honan ungefär hela tiden. Var och varannan dag ser jag ytte, pytte små yngel simma runt i hinken när jag gör mindre vattenbyten. JAg försöker såklart rädda dem, men det är nog en och annan som får sätta livet till, de är ju så himla små som nyfödda. Såg faktiskt ett lite större yngel som jag satte över till yngelkaret, får se om den var stor, snabb och stark nog att överleva sina syskon.
Ser hur ynglena kämpar mot strömmen i 150l karet. Jag ska fundera mer seriöst på att fixa ett luftdrivet yngelfilter istället. Även om jag knappast har plats för ALLA yngel. Om Rex får bestämma så skulle jag ha tusen nya guramis innan årsskiftet. Snacka om virilt par. Man tycke ju att den stackars honan inte ska ha tid eller ro att producera rom, där hon häckar vid pumpen men på något sätt lyckas hon...
Ja hade ju ett nytt hem på gång till henne men akvariet gick sönder under frakten och nu går jag i valen och kvalen om jag ska fixa nytt glas eller bara vänta tills ett nytt motsvarande akvarium dyker upp på marknaden för samma peng. Hon överlever i 150l men jag tycker inte att det är ett liv för en fisk att behöva leva på några få kvadratcentrimetrar + att ynglandet börjar bli lite jobbigt.
Thursday, September 1, 2011
Less..
Mitt akvarium är fint nu, men några växter har börjat "förmultna". Bladen löses upp och blir bara ruttnande slem. Fattar inte varför då de växt på fint i över 2 månader och jag hr gett näring + bottengödningen.
Igår fick jag nog av Rex (dvärgguramihanen) tyranneri-fasoner så idag ska jag rycka upp alla växter och göra en makeover. Nu står växterna mer ut mot hörnen- jag ska placera dem mer mot mitten och placera mer öppet i hörnen så han väljer att vara på ena sidan och honan/honorna kan vara ostörda på den andra sidan!
Vet inte hur jag annars ska kunna skpa bra "revir" åt dem, så han just nu äger hela akvariet och förvisat honan till filterhörnan. Vi talar ändå om ett 95 cm långt akvarium med 150 liter!! Åt en liten, pluttfisk som dvärggurami...
En av honorna får bo i 54 litern men jag såg nua tt även den andra honan fått bettskador, om än mycket mindre- men jag tänker inte ha två honor + platyn Red i 54litern, det blir för litet. Guramihonan jagar redan runt Red ibland och get henne några nyp ibland. Red mår bra men jag har märkt att hon inte är lika aktiv som innan guramin flyttade in. Säkert stressigt för henne.
Så. Ska skissa lite på hur slutresultatet ska bli. På återseende!
Igår fick jag nog av Rex (dvärgguramihanen) tyranneri-fasoner så idag ska jag rycka upp alla växter och göra en makeover. Nu står växterna mer ut mot hörnen- jag ska placera dem mer mot mitten och placera mer öppet i hörnen så han väljer att vara på ena sidan och honan/honorna kan vara ostörda på den andra sidan!
Vet inte hur jag annars ska kunna skpa bra "revir" åt dem, så han just nu äger hela akvariet och förvisat honan till filterhörnan. Vi talar ändå om ett 95 cm långt akvarium med 150 liter!! Åt en liten, pluttfisk som dvärggurami...
En av honorna får bo i 54 litern men jag såg nua tt även den andra honan fått bettskador, om än mycket mindre- men jag tänker inte ha två honor + platyn Red i 54litern, det blir för litet. Guramihonan jagar redan runt Red ibland och get henne några nyp ibland. Red mår bra men jag har märkt att hon inte är lika aktiv som innan guramin flyttade in. Säkert stressigt för henne.
Så. Ska skissa lite på hur slutresultatet ska bli. På återseende!
Monday, August 29, 2011
Död snäcka #2
Idag dog ännu en snäcka men inte pga någon olycklig olycka utan av...jag vet inte vad. Det ottäcka är att det sammanföll med mitt vattenbyte och tillföring av PMDD- som inte ska påverka snäckorna negativt.
Snäckan låg upp och ned och såg "uppsvälld" ut. Jag upptäcker at 1/3 av snäckans kropp är utanför skalet, kan se hjärtat som pumpar osv. Snäckan är fortfarande vid liv men där komemr den inte att överleva länge då mina guramisar älskar att "noppa" på snäckorna.
Så jag lyfter upp den, då glider den bara ut- hela kroppen släpper från skalet, då insåg jag att det är rätt kört- en snäcka överlever inte utan sitt skal, det är som att en människa ska överleva utan sina ben. Skalet är snäckans skydd och kompressor för att hålla ihop hjärt och lungkammare...
Jag lade snäckan i frysen. Känns så jäkla trist att ännu en vuxen snäcka dött, speciellt då jag inte vet varför. Jag har ställt frågan till en tjej som är mer erfaren och har några år av snäckavel bakom ryggen. Vill veta om detta är något man får räkna med att det sker ibland- eller om PMDD på något sätt bedövade min snäcka eller om den var sjuk- och hur det då eventuellt påverkar mina andra snäckor i det akvariet.
Snäckan låg upp och ned och såg "uppsvälld" ut. Jag upptäcker at 1/3 av snäckans kropp är utanför skalet, kan se hjärtat som pumpar osv. Snäckan är fortfarande vid liv men där komemr den inte att överleva länge då mina guramisar älskar att "noppa" på snäckorna.
Så jag lyfter upp den, då glider den bara ut- hela kroppen släpper från skalet, då insåg jag att det är rätt kört- en snäcka överlever inte utan sitt skal, det är som att en människa ska överleva utan sina ben. Skalet är snäckans skydd och kompressor för att hålla ihop hjärt och lungkammare...
Jag lade snäckan i frysen. Känns så jäkla trist att ännu en vuxen snäcka dött, speciellt då jag inte vet varför. Jag har ställt frågan till en tjej som är mer erfaren och har några år av snäckavel bakom ryggen. Vill veta om detta är något man får räkna med att det sker ibland- eller om PMDD på något sätt bedövade min snäcka eller om den var sjuk- och hur det då eventuellt påverkar mina andra snäckor i det akvariet.
Snäcklingar
Tog fler foton på dem efter att jag sorterat de mörkfotade från 54l karet men såg att många fortfarande är kvar där. De vita, rosa, beiga snäckorna...ska bli intressant att se hur de utvecklas.
Subscribe to:
Posts (Atom)